Socialism's collapse in eSweden
Day 1,930, 04:18
•
Published in Sweden 
•
by
•
by Fabian Marveaux
~~Stämningsmusik~~
MSAP took over the power of eSweden, and Kamrat Ankan became president of eSweden. It started for 172 hours. The short but obvious rich redistribution of power in an undemocratic way. From the Bourgeois to the Proletariat. But it was brief, and not properly implemented because of the short time gap, and lack of conversation and conformity between the main parts.
The next election will be tomorrow. And this time the power will be moved back to the Bourgeois again. Whether it is NG or FBS, who are going to win are a bit indifferent, they will most likely do the same and have the same goals as always.
Whether one likes this takeover or not, opened the visibility and opportunities of eSweden. New ideas emerged. The workers got a taste, and experienced in a short time an immense pleasure to defeat the Bourgeois.
For the worker these 172 hours was 172 hours in the Ideas World (Plato), 172 hours in the complete intoxication, with a paralysis of the senses (Aristotele), 172 hours in Nirvana (Arthur Schopenhauner), 172 hours in the true realization (Immanuel Kant and Axel Honneth), 172 hours of torque without absurdity, in the senses paradise (Albert Camus) and 172 hours in the accepted absurdity, and acceptance of life's time (Jean-Paul Sartre).
- Bourgeois, imperialists, capitalists, oppressors and profiteers: MSAP and the workers have made the impossible possible. MSAP have got whet the appetite, and wants more. Be prepared.
- We will never forget! We will remember this as a good memory, constructed by diversity, an inspiration for new approaches, and a scent of an eSweden without classes.
MSAP took over the power of eSweden, and Kamrat Ankan became president of eSweden. It started for 172 hours. The short but obvious rich redistribution of power in an undemocratic way. From the Bourgeois to the Proletariat. But it was brief, and not properly implemented because of the short time gap, and lack of conversation and conformity between the main parts.
The next election will be tomorrow. And this time the power will be moved back to the Bourgeois again. Whether it is NG or FBS, who are going to win are a bit indifferent, they will most likely do the same and have the same goals as always.
Whether one likes this takeover or not, opened the visibility and opportunities of eSweden. New ideas emerged. The workers got a taste, and experienced in a short time an immense pleasure to defeat the Bourgeois.
For the worker these 172 hours was 172 hours in the Ideas World (Plato), 172 hours in the complete intoxication, with a paralysis of the senses (Aristotele), 172 hours in Nirvana (Arthur Schopenhauner), 172 hours in the true realization (Immanuel Kant and Axel Honneth), 172 hours of torque without absurdity, in the senses paradise (Albert Camus) and 172 hours in the accepted absurdity, and acceptance of life's time (Jean-Paul Sartre).
- Bourgeois, imperialists, capitalists, oppressors and profiteers: MSAP and the workers have made the impossible possible. MSAP have got whet the appetite, and wants more. Be prepared.
- We will never forget! We will remember this as a good memory, constructed by diversity, an inspiration for new approaches, and a scent of an eSweden without classes.
Facebook
Twitter
Discord
Comments
MSAP ASAP!
"- Bourgeois, imperialists, capitalists, oppressors and profiteers: "
Check, check, check, check and check. Five out of five, not bad. 🙂
För Arbetarrepubliken Sverige!
Workers?
Du menar MSAPare enbart!
Resten av alla ARBETARE i eSverige som inte stödjer väljer med hjärta och glädje en seriösare politik.
You cannot describe a worker with one word, but well.. A worker is one, who works at a particular occupation or activity or one who does manual or industrial labor.
But when you read an article like this, the use of 'worker' is used like alludes to a socialistic lower-class, who wants to get rid of their profiteers, oppressors etc., and replace the old leader and social edification in the society 🙂
Everyone who has to work to sustain his life is a worker, in contrast to the capitalists who don't have to work, but have others work for them.
Wikipedia quotes a pretty good definition as well:
I en marxistisk tradition anses arbetarklassen omfatta de lönearbetare som i stort sett saknar inflytande över de tre former av makt och inflytande som sociologen Erik Olin Wright angivit:
Ägande av kapital.
Beslutanderätt över användningen av produktionsmedlen (exempelvis maskiner och annan teknik).
Rätt att bestämma över och kontrollera andras arbetskraft.
Den marxistiska definitionen av arbetarklass är således baserad på makt och samhällsfunktion, inte materiell standard.
Har du aldrig tänkt på att även om du har folk som arbetar åt dig så arbetar du själv, det finns mycket jobb inom ett företag som ingen vanlig golv arbetare klarar av.
Så länge du kan leva på deras arbete endast, utan att behöva arbeta själv är du ingen arbetare. Wallenberg och kapitalisterna, dvs inte småspararna, kan sitta under en palm på Bahamas om de så önskar. Att de "arbetar" eller deltar i hur företaget styrs är inget de behöver göra, utan för att göra något vettigt av tiden.
Folk med högskoleutbildning är också arbetare, tex ingenjörer, programmerare, ekonomer etc. Arbetare är inte nödvändigtvis fabriksarbetare, även om såna finns också.
Så du menar då, bara för att jag själv äger och driver ett företag med anställda och gör en riktigt bra vinst är jag ingen arbetare då? fast jag dagligen jobbar i företaget, leder och utvecklar det framåt? Många gånger jobba mer än de timmar en vanlig arbetare gör.
Att jag satsar min egen ekonomi och tar risker. Är jag inte en arbetare om jag jobbar som VD bara för att jag råkar äga företaget?
O ja jag jobbar under palmträd då jag är på semester eftersom att äga ett företag är ett fulltids arbete.
Att organisera arbete är också ett arbete, men de flesta kapitalister deltar inte i företagsarbetet utan kammar hem aktieutdelningar, lever på räntor eller avkastningar från värdepapper.
En VD är i många fall också en arbetare, och bör som sådan ha ersättning för det. Men är man ägare samtidigt görs samtidigt vinst på andras arbete - det är pengar som inte motsvarar det egna arbetsvärdet.
Att ta risker skapar inga värden, de omfördelar dem bara. Vem som helst kan ta risker, speciellt med pengar andra har arbetat ihop, sk kapital.
Det jag förespråkar är att makten tas från enskilda ägare till alla arbetare som då kan fatta beslut om produktion och lönesättning demokratiskt. Det ligger i arbetarklassens intressen, men inte i de nuvarande ägarnas naturligtvis.
förklara gärna hur du skulle få ett företag att överleva om inga vinster skulle göras eller ges till ägarna?
Vem skulle satsa det kapital som behövs för investeringar eller gå in med pengar i kristider?
Pengar kommer ju alltid behövas.
Ska arbetarna gå in med dessa pengar, eller ska vi låta företagen dö ut och folk bli arbetslösa?
Någon måste ha kapitalet som behövs.
Du måste förstå att jag inte är för att avskaffa kapitalisterna och behålla kapitalismen, utan jag är för att avskaffa kapitalismen och med dem kapitalisterna som klass.
De är en sak att säga att vinsten ska gå och fördelas likt till arbetarna och/eller investeras i företaget istället för att gå till ägarna.
Men då skulle inga företag överleva heller.
Vet du ens hur stor procenten är som går till ägarna?
Den största utgift (för de flesta företag) efter produktions kostnaden är personal kostnaderna. Dvs den största delen av vinsten går just till personal, resten gå till staten, och en väldigt liten del tar ägarna.
Som jag ser det finns inga klasser, utan det är bara ni som vill få oss till klasser.
Inga företag skulle överleva i en marknadsekonomi, enligt ovan. Men en marknadsekonomi är ingen förutsättning för mänskligt arbete.
Men överlever inga företag så behövs ju inte arbetarna heller, så kort sagt det ni vill är att folk inte ska göra något.
Hur har ni tänkt överleva, för att ett samhälle som ni vill ha skulle fungera skulle det nog krävas jordens undergång.
Att de som överlever måste börja om från nytt, och bara jobba/tänka på sin egen överlevnad.
Det är som sagt inte genomförbart i en marknadsekonomi, och det är inte syftet heller. Däremot är det fullt kompatibelt med en planekonomi.
Använder man definitionen ovan och lägger den på samhället finns klasser. Du har de som äger, och de som arbetar. Dessa har olika intressen. Där frågan Högre lön - lägre lön bara är ett av många exempel.
MSAP ASAP!
Tosser.