Ett brev till Gardet från JosefStark

Day 700, 02:49 Published in Sweden Sweden by josefstark

Det finns en tid för allt. Kritisera ska man göra hela tiden, tycker jag, för utan kritik stannar utvecklingen och samhället börjar brytas ned. Ibland är det viktigare att rikta kritiken mot sitt parti, och ibland är det mer viktigt att fokusera den mot själva statsapparaten.
Jag skulle vilja se att Gardet rannsakar sin egen politik. Vad menar jag då med det, är det inte det ni gjort? Jo, förvisso har ni gått ganska länge nu ock täljt på eran pinne med vilken ni ska fäkta er väg genom svensk politik, men det var en pinne ni plockade upp för länge länge sedan då era ambitioner knappt kvalificerade sig i ett enfrågeparti.
Det handlar om att våga hela tiden. Att våga släppa pappas hand. Att våga ha stora drömmar, och att våga kämpa för dem.

Gardet måste våga slänga den där lilla pinnen och hitta en rejäl stock! Ni har nog med ambitiösa och engagerade spelare i ert parti får att ni ska klara av att stå på egna ben, och dessutom fatta realistiska beslut. Som det ser ut nu så kan man i princip ta ert partiprogram och passforma det över Folkets så ser man att vi täcker samtliga era områden och mer därtill, och konstigt nog så är det inte heller någon större skillnad på målen. Om partiet helt står bakom det i programmet så skulle jag mycket väl kunna tänka mig att gå med i partiet. Anledningen till att jag inte gjort det är såklart att det finns en annan anda; ni har valt att stå på högerkanten, av någon anledning, jag kan inte se något säreget "högeraktigt" i ert program så den biten ligger nog hos de enskilda medlemmarna. Den största anledningen till att just jag inte skulle gå med är dock att ert parti inte vill så mycket. Folket siktar högt och brett och vi har på bara en månad lyckats gjuta en fast och framförallt bred grund som vårt parti står på, den arbetar vi också aktivt på varje dag.

Jag vill verkligen se att Gardet släpper taget om den där fjutt-pinnen och vågar grabba tag i den stora stocken istället. Jag är hundra procent säker på att styrkan i partiet finns där och att tiden definitivt är inne för att göra det här.

Jag tycker att kritik är bland det bästa och mest värdefulla som finns. Jag tycker det är synd att ert parti inte utsatts för så mycket kritik, och då menar jag inte pajkastning, utan riktig kritik. Man kanske inte har skrikigt nog högt för att få uppmärksamhet, eller? Kanske har det inte funnits en tillräcklig grund i partiet att rikta kritiken mot. Det kanske är därför det varit mer personangrepp istället.
Vilket fallet än må vara så ser jag den här artikeln som en gåva till partiet att ta till sig, det är kritik, och den kastar man inte bort tillsammans med presentpappret.

Våga stå själva!
Våga kritisera!
Våga utveckla!