Drömideologi kontra verklighetsideologi
•
by Helgonized
Jag har insett en sak. Allt går inte som man vill, kan inte vara som man vill, eller fungerar inte som man vill. Men varje människa har en dröm, och varje människa lever i en verklighet.
Jag hade en dröm. Min dröm var att allt skulle vara liberalt, frihandeln skulle blomstra och pacifismen skulle breda ut sig.
Jag levde i en verklighet där eSverige backade i invånare, områden och spellust och där pacifismen verkligen bredde ut sig.
Jag lever i en verklighet, där jag anser att krig är något bland det fulaste och hemska som finns och en verklighet där frihandeln är en ytterst viktig del av vardagen. Men detta är i riktiga världen, i gamla världen.
En eVärld utan krig är som en lång och plågsam död. Inte för en, två eller tre spelare. För samtliga spelare i det landet. Därför kom Kalle Holms långa välformulerade artikel som en chock för mig. Jag insåg att eRepublik inte går att spela som den verkliga världen.
För att inte ett land skall dö ut måste något hända. Detta något var att ge tillbaka gamla orätter till Tyskland. Hade detta skett i gamla världen hade jag flyttat, skrikit ut min avsky eller på annat sätt visat min avsmak och osamtycke på.
I den nya världen, på eRepublik var det denna artikel som behövdes. En artikel för att ena ett land, för att få ett land ur spillror att resa sig, ledd av en blivande president med en vision. Visionen att genom ett blodigt och fruktansvärt krig ta över ett annat land, eller i alla fall delar av det.
Och nej, jag gillar det inte. Jag gillar inte att inte kunna kalla mig pacifist ut i fingerspetsarna längre. Men jag måste se till mitt fäderneslands bästa. Det är det politik handlar om, vilken synvinkel man än har. Jag slår vad om att Front med sina skatter och DNS med sina skatter båda vill väl, men från olika aspekter.
Det är väl det allt handlar om. Man har en drömideologi, i mitt fall ett pacifistiskt och liberalt eSverige, och en verklighetsideologi, i mitt fall ett blodigt krig som jag samtycker till för att rädda mitt fädernesland.
Med vänliga, förvirrade hälsningar
Helgonized
Facebook
Twitter
Discord
Comments
Själv började jag spela för bara en 50-60 dagar sedan och har bara upplevt erep i krig och har faktiskt väldigt svårt att förstå hur det är när det inte är krig 😒 En liten fråga till er äldre spelare, hur ofta är det krig resp fred? Vilken del har hittills varit dominerande?
Jag tror att om erep inte endast vill bli någon sorts utav krigsspel utan det sociala strategi spel som det marknadsför sig att vara så måste krig sluta löna sig i längden..
Visst ska det förekomma krig! Men att bedriva krig ska tära på krafterna imo.
bra och tänkvärt! voted!
@Ph Brodin
Visst kan detta spel ses som ett ständigt krigande men beaktta att det var oerhört länge sedan eSverige förde ett EGET krig och inte försvarade andra, och det är detta som är uppe på tapeten som fråga.
Tänka sig att purjolök som alla skrattade åt hade rätt...
Voted
Voted
Klockrent Tinnerholm! 😃
tänk att det behövs en fbs kandidat för att få dnsare att se klart
Voted.
"Tänka sig att purjolök som alla skrattade åt hade rätt..."
Hahahahaha nej. Vi skrattade åt Purjolök för att de var tolvåringar som hade en sak i partiprogrammet, nämligen att starta krig. Det fanns ingen ekonomisk plan alls och Sverige hade absolut förfallit till ett helvete om de hade fått majoritet och makt.
Marknadsliberalism kan inte överleva utan krig. Så enkelt är det.
Helt rätt Desdichado! Kapitalförstöring är lika med tillväxt i den marknadsekonomiska världsbilden.
Att dra ideologier direkt från den verkliga världen funkar inte i erep.
Den verkliga världen skulle funka utmärkt utan krig och kapitalism.
Den eVerkliga världen funkar inte utan krig (och inte utan kapitalism heller. Ärligt. Hur många skulle orka spela om man inte kunde driva EGNA företag? Att staten skulle äga företagen skulle sänka spelstandarden markant - (Ursäkta mig, MSAP))
Man måste anpassa landet efter spelets regler.
Man måste arbeta för att göra det så kul som möjligt! (TO's är inte roliga, usch)
Virtuella krig är roliga.
Mer eKrig åt folket!