Join the new world

- Inför det kommande Presidentvalet

---

Jag vill börja med att uppmärksamma eventuella läsare om att detta är mina personliga åsikter och slutsatser. De representerar inget parti som jag företrätt under min politiska karriär.

---

Innehållsförteckning:

Inledning
Nationalgardet
Flashback Sweden
Folkhemsdemokraterna
MSAP
Det rådande politiska klimatet
Det stundande Presidentvalet
Sveriges framtid

Inledning:

Att olika personer har olika ambitioner inom politik är inget konstigt, men under den senaste tiden upplever jag det som fokus har ändrats. Det handlar numera om att de andra partierna vill göra något (de vet inte vad) men bara det inte är som Nationalgardet.
Frågan är hur detta påverkar det politiska klimatet och vilka följder kan detta få?

Jag kommer i denna artikel som troligtvis kommer bli allt för lång analysera de olika partierna, det rådande klimatet och sedan försöka dra en slutsats som beskriver hur vår nations framtid ser ut.

Nationalgardet:



Partiledare: Wolf Heinrich von Helldorf
Antal medlemmar: 381
Antal Riksdagsledamöter: 14st (41😵

Nationalgardet (åter)bildades i slutet av December 2011 när Marknadspartiet, Nybörjardemokraterna och Partiet slogs ihop, under denna tid har man vunnit de bägge Presidentvalen man ställt upp i, vart det största riksdagspartiet sedan deras första riksdagsval och blivit det största partiet i Sverige.

Detta är inget dåligt facit på runt 2 1/2 månad, men frågan är vad har man genomfört? Har detta vart till Sveriges bästa eller inte? Vad ska man göra i framtiden?

Vad har man genomfört?

Starten inom Nationalgardet blev hetsig, det blev Riksdagsval nästan direkt. Men under det fösta mandatet i Riksdagen genomfördes inte mycket, anledningen till detta från partiet var att man inte ville driva förslag under en tid då Sverige hade en liten Riksdag pga ockupation från Finland.

Sedan den 2012-01-06 valdes Valnad till President av Sverige för sjunde gången, detta var något stort för Nationalgardet. Partiet hade nu en President och man hade inte ens bestämt vad man tyckte och tänkte inom partiet. Samma dag som Valnad tog över ämbetet från Raticon blev Sverige raderat från kartan.

Detta var något som andra partier försökte få billiga poäng för, men sanningen var att Valnad och den Regering han hade tillsatt hade inga möjligheter att hindra detta, anfallet mot vår sista region var mer eller mindre förlorat när Regeringen tillträdde 15:00 den 6 Januari. För att inte skriva en lång artikel om vad som hände under det första mandatet så tänkte jag bara ta upp det viktigaste:

Utrikesdepartementet öppnades upp igen efter det vart stängt sedan Konkelbear blev President i September 2011.
Utbildningsdepartementet öppnades upp igen efter att Jim Parsons avvecklat det.
Den statliga skulden avbetalades.
Relationerna med våra nordiska grannar förbättrades nämnvärt.
Ett avtal med Finland slöts för att säkra våra existens.

Frågan är hur mycket av detta hade partiet Nationalgardet med att göra? Sanningen är att det inte var mycket, visserligen satt många av partiets Partistyrelse i positioner som gjorde att man fick vara med och diskutera vad som skulle hända. Men någon riktig förankring fanns det inte. Även om de flesta i efterhand ansåg att besluten som fattades var korrekta.

Under Nationalgardets andra mandat i Riksdagen så hände det inte heller mycket. Men det var inte mycket som hände i Riksdagen från något parti, inga viktiga beslut togs eller några viktiga diskussioner hölls.

2012-02-06 valdes Valnad som till Sveriges president, detta med en stor majoritet. Detta bekräftade att Sveriges medborgare gillade det som hade genomförts. Under det andra mandatet har fokus varit att hålla nationen flytande. Detta har genomförts tillfredsställande, Regeringen lyckades hindra en kommande invasion av Sverige från Kanada.

Under detta mandat blev det i slutet en stor fråga huruvida det existerande avtalet med Finland var bra. Kritik kom från framträdande spelare från FBS, detta kan ses som ganska förvirrande då alla av deras ledamöter som röstade i Riksdagen om avtalet röstade ja (mer om detta senare).

Har dessa beslut varit till Sveriges bästa?

Det finns inte mycket att klaga på, alla beslut har stärkt Sverige som nation. Det som går att diskutera är avtalet med Finland. Rent generellt är det en liten men högljud grupp personer som inte gillar detta avtal, men det är även samma grupp som fick Sverige raderat från kartan.

Att hävda att avtalet inte har stöd hos folket kan inte heller ses som något annat än politisk propaganda, då avtalet tecknades under Valnads fösta mandat och han sedan blev omvald med god marginal.

Hur ser Nationalgardets framtid ut?

Just nu verkar det som partiet inte kan sluta växa, men samtidigt anser jag inte att man har den aktivitet som allmänheten bör ställa på partiet. För att Nationalgardet ska växa sig in i rollen som Sveriges största parti krävs det att nya spelare ständigt tar kliv och blir aktiva och brinner för något.

Men som det politiska läget ser ut nu, så är det svårt att se att Nationalgardet inte kommer vara Sveriges största parti om ett halvår.

Flashback Sweden



Partiledare: Dalze
Medlemmar: 281
Antal Riksdagsledamöter: 10st (29😵

Flashback Sweden var Sverige största parti framtill början av 2012 då Nationalgardet gick om de, detta har vad det ser ut skapt en vilja att förändras inom partiet. Denna verkar ledas av Dalze. Budskapet från Flashback Sweden har varit att man vill börja om med något nytt.

Detta har man nu drivit i dryga 3 månader, men har man verkligen producerat något? Helt ärligt nej. Jag kan inte bedöma att det genomförts någon förändring av deras poltik, eftersom de helt enkelt inte har någon politisk agenda. Detta är beklagligt då det försämrar det politiska klimatet då man helt enkelt inte vill något, men samtidigt gör anspråk på en stor del av makten som finns inom vår nation.

Något jag hoppas partiet gör är att man bestämmer vad man tycker, även om detta kan förändras med tiden. Men det är dags att man tar sitt ansvar och visar väljarna vad man vill genomför med den makt man har. Det enda som rent konkret har kommit fram är att man vill förnya Sveirge. Men är detta något som har hänt inom partiet? Har man förnyats? Svaret är faktiskt nej, Dalze sitter kvar som Partiledare och den klassiska eliten inom partiet har som det ser ut, kvar den verkliga makten.

Något jag trodde man skulle genomföra snabbt efter Jim Parsons blev avsatt, var att rensa sina led på spelare som numera ansågs som PTO:are och anledningen till att Sverige raderades från kartan. Men istället har en av de mest ansvariga för detta en stark position och blev hyllad i deras partiledares senaste artikel. Detta känns ganska konstigt att Sveriges näst största parti går ut och hyllar en spelare som är avstängd från Försvaret för att aktivt slagits mot de beslut som Rikdagen beslutat.

Folkhemsdemokraterna



Partiledare: Sgt Eriksson
Medlemmar: 105
Riksdagsledamöter: 17 (21😵

Folkhemsdemokraterna var partiet som var Sveriges framtid, med en aktiv rekrytering av nyregistrerade spelare, så växte man stadigt och såg länge ut att vara redo att utmana FBS om positionen som Sveriges största parti, men något hände.

Det som hände var, exakt det som jag och ett antal andra varnat om. När man rekryterar spelare till sitt parti med vapen och mat och inte för de idéer som man har, så kommer man inte få en ny framtid. Så när det inte längre kom fram nya och aktiva spelare som brann för folkhemmet och dess poltik började FHD tappa. Sedan dess ligger man ganska stadigt på runt 100 medlemmar. Just nu kan jag inte se något som kan få FHD att växa, visserligen vinner Intyala Presidentvalet kan man räkna med en viss ökning av medlemmar då detta brukar ske.

När det gäller politiken man för, så har man inte i Riksdagen drivit något eget utan har mer eller mindre som alla andra partier accepterat den sittande Regeringens poltik utan att protestera. Detta ser man även nu i Presidentvalet då Intyala inte riktigt vill släppa den politiken som har förts, utan fortsätta på den satta kursen.

Framtiden för FHD vet jag inte riktigt vart jag ska placera den, jag tror inte längre att man kommer inom de närmaste sex månaderna ha en chans att utmana om att bli Sveriges största parti, men om man tar sig i kragen, börjar producera något så kan man mycket väl utmana om andra platsen.

MSAP



Partiledare: Seblas
Medlemmar: 66
Riksdagsledamöter: 2st (6😵

Sveriges näst äldsta parti, har återigen nu funnits i Sveriges finrum (Riksdagen). Tyvärr har det inte hänt mycket, deras ledamöter har inte drivit någon speciell politik. Det enda man kan utskilja är att deras ledamöter har drivit frågan om Sveriges framtid i ONE.

Detta samt att den enda nej-rösten när det gällde avtalet med Finland kom från en representant från MSAP. Annars finns det inte så mycket att säga om detta parti, jag hoppas att de åter kommer bli ett stort parti. Detta då de krävs en tydlig opposition i Sverige som faktiskt vet vad de vill.

Det rådande politiska klimatet:



Som jag ser det finns det två sidor, den ena sidan representeras av de som stöttar Valnad och hans regeringen. Den andra sidan är de som inte stöttar Valnad och hans regering. Vilka tillhör då de två olika grupperingarna?

Den grupperingen som stöttar Valnad består till störst del av medlemmar av Nationalgardet och framstående medlemmar av communityn som spelat spelet under en lång tid.

Den andra grupperingen består till störst del av medlemmar från Flashback Sweden, tillskillnad från den andra grupperingen har denna några tydliga ledare. Dessa är:

Toothpaste
Lonestar
Dalze

Dessa spelare har under den senaste tiden drivit en politisk propaganda utan jämförelse sedan de stora striderna mellan FBS och FRONT. Propagandan som sprids går ut på att genom att hitta på, eller ta saker helt från sin mening bygga upp en falsk bild av vad som händer i Sverige.

Denna grupp är även väldigt tydliga med att man inte samtycker till avtalet som Riksdagen accepterade under Valnads första mandat. Problemet är bara att ingen av de som driver denna kampanj röstade nej till detta avtal. En annan mycket intressant aspekt på det hela är att denna kritik mot detta avtal kom när valet började närma sig, och Nationalgardet presenterade en egen presidentkandidat.

Det stundande Presidentvalet:



I det kommande Presidentvalet står två kandidater mot varandra, dessa är Intyala och Snaskefar. Bägge har rutin från höga positioner inom Sverige och kommer sannolikt göra ett bra jobb oavsett vem som blir vald. Men det finns intressanta saker att kolla på, detta kommer röra i störst grad Intyalas stöd från andra partier.

Intyala stötts av FBS och MSAP av de partier som är värda att nämna. Bägge av dessa har helt olika aspekter på vad som bör hända. Ändå har de lyckats ena sig om samma kandidat, hur kommer det sig undrar jag.

Att FBS skulle stötta Intyala var självklart, deras ledning är väldigt ogillande till Nationalgardet. Men att MSAP skulle stötta en kandidat som FBS stöttar känns däremot mer underligt. Men jag tror att en viktig sak i detta är detta:

”-Vi har även blivit lovad ekonomisk kompensation för partiets militära gren arbetarmilisen. Att ha en stark militär gren är viktigt och vi tackar för möjligheten att utveckla våran slagkraft.”

Jag ställer mig mycket frågande till detta, är detta något som de olika partierna diskuterat med varandra? En annan mycket märklig sak är att Toothpaste som får ses som en viktig person inom FBS uttalade sig om att Intyala kommer driva anfallskrig, detta verkar Intyala och MSAP missat. Hursomhelst, de två kandidaterna är otroligt jämna. De står för mer eller mindre samma sak, fortsätta den ansvarsfulla utrikespolitiken och bygga upp Sverige.

Hur tycker jag att ni ska rösta? För mig spelar det ingen större roll, men om ni vill stå upp mot lögner och propaganda som skadar Sverige röstar ni på Snaskefar. Går ni efter åsikter, tja då kan ni singla slant för att välja. Går ni på kompetens, blunda när ni röstar. Oavsett resultat kommer vi ha en stabil President som kommer arbeta för nationens bästa.

Med Vänliga Hälsningar
Westerberg

obs!
Artikeln är skriven när jag är mycket trött, så eventuella fel samt slarvig text ber jag om ursäkt för. Kom även ihåg att jag är partilös, och detta är mina egna åsikter.