Ett Gammalt Minne
Thomas Sakshaug
Idag tänkte jag botanisera i ett gammalt allvarligt minne. Det jag nu ska berätta har hänt mig.
När jag var 15 år så sommarjobbade jag på SJ (Statens Järnvägar), mina arbetsuppgifter var varierande, jag städade godsvagnar, smörjde växlar körde traktor för att med den städa bangården från Kox (som användes förr att elda med för värme). Jag var ett tag på godsterminalen och jag var också på Kontainerkran.
Vid ett tillfälle så var jag och en arbetskamrat på tågstationen för att utföra diverse arbeten och ett av dem var att smörja växlar. Det var en hink med olja och en svabb på skaft som användes.
Det är ett bra arbete, väldigt lugnt och skönt. samtidigt så gäller det att vara på alerten för inkommande tåg. En dag, vi hade kommit en bra bit från tågstationen, så ropade plötsligt min arbetskamrat ... ett antal gånger faktiskt, det är skrämmande hur ljud kan vara ohörbart ibland. Det var ett tåg på ingående och när han slutligen fick min uppmärksamhet så pekande han bårtåt rälsen. Där kom ett framsusande passagerartåg och jag står mitt i en växel. Blev stående ett ögonblick för jag visste ej riktigt vilket av spåren som tåget skulle, jag såg att tågföraren vred bort ansiktet sedan tog jag två snabba steg åt höger tittade upp framför mig och kände hur tåget susade förbi på andra spåret.
Tänker fortfarande ibland på händelsen, att jag tittade upp för att kanske vara det sista jag skulle se. Man inser hur bräckligt livet är. Hur slumpen kan avgöra hur det fortsatt går i livet.
Vill med detta säga till de som "på skoj" uppehåller sig på tågspår att det är aldrig så att ett tåg hörs förrän det är för sent.
Jag hade bara ren flax.
Håll er borta från tågspår!
Comments
Känns som dagens ungdomar skulle ut och arbeta på samtliga spår i vårt avlånga land, särskilt under vintern. Skulle göra dem gott med ett arbete, tåg som hade växlar som inte kärvade som ren bonus.
Men inga lurar i öronen, då blir det mos!
Det är rätt, man vet aldrig när det spårar ur
Badum-tss.
lite annat nu med arbetsmiljön på spåret.
Skyll på invandringen.
jag skyller på utvandringen
Hm, är lite tveksam till vart ungdomar får vara numer. Redan då så fanns ju restriktioner, jag hade praktik på en verkstad och fick knappt hålla i en hammare. Det finns många möjligheter till arbeten för ungdomar och det vore bara på sin plats att politikerna ser den möjligheten.
Min familj hade ej så mycket pengar så jag fick hålla tillgodo med begagnat när möjligheten fanns. När jag arbetade åt SJ så fick jag bestämma själv vad jag skulle köpa för lönen bara det var nått nyttigt. Det blev ny säng, ny stereobokhylla, ny fåtölj i skinn, nytt skrivbord, ny moped av 30 km/timmen typen till exempel.
Kan säga som så att från händelsen med tåget så ropades det ut i högtalaren när ett tåg var på ingående så det togs på högsta allvar.
Idag så kan mycket skötas från en maskin på spåret, vad gäller snö och sånt. Ibland skulle det ändå vara bra med handkraft med tanke på alla förseningar. SJ är ju ett Aktiebolag numer så det kan bli problem med pengar för ungdomsarbete, ska vara nått riktat medel från staten då-
Oj nu fick man en flashback typ ifall det var jag som var där, såg inte ljust ut men tur att du klara dg och var tacksam för varje dag som går 🙂
Oj, hur länge sedan var det här? 60-talet?
[removed]
Tycker folk är väldigt okänsliga här..
OnT: tur att du klarade dig! jag pendlade mellan Växjö och Stockholm under ett års tid och va faktiskt inte ovanligt att tåget saktade ner eller stannade pga ungdommar som lekte på spåret. Tid, pengar och ibland liv som går upp i rök.
LEK INTE PÅ SPÅREN!
Nu för tiden är ju alla tåg inställda, och endast grafittimålare som leker på spåren