Min syn på de senaste dagarna.

Day 1,929, 22:47 • Published in Sweden Sweden • by Seblas

Som ni vet är det mycket som har hänt de senaste dagarna. Impechmenten på Intyala, den MSAPs styrda regeringen och nu avslutandet när Ankan lämnade. Jag skulle vilja få ut min syn på vad som har hänt och mina tankar ang Ankans avsked.

För det första, ska man komma ihåg att MSAP inte är ett parti i mängden. Jag tycker att man kan se det som att vara medlem i något av högerpartierna är att köra erepublik på easy, medan det är att köra på hard att vara MSAP medlem. Det både ger mer, men kräver också mer. Du kommer konstant, även om det är i mer eller mindre intensitet under olika perioder vara utsatt för ett tryck. Jag har under min långa tid i MSAP sett många som inte varit tillräckligt mentalt starka, inte har pallat, och gett upp. Man måste förstå att man inte kan styrka alla medhårs och vara bästa vän med alla.

Hur hade världen sett ut om Che, bröderna Castro och de andra hade avbrutit revolutionen för att regimen kritiserade dem?

Och det har varit ett stort tryck mot partiet. Jag har varit med under samtliga MSAP presidenter, och det har funnits ett tryck under dessa perioder också men kanske inte i den omfattningen som har funnits nu. Vi har verkligen haft fullt upp. Under de 172 timmarna vi hade makten så har vi alla lagt ner otroligt mycket kraft och tid. Om jag ska ta mig själv som exempel, förutom den 2:a då jag av IRL anledningar inte kunde vara inne alls så har jag snittat runt 6-7 timmar per dag och runt 14 post per dag på forumet. Jag har fört samtal med ett annat land om en eventuell MPP, och pratat mycket med oppositionella grupper i ett visst land som skulle kunna vara en bra allierad till Sverige av olika anledningar i framtiden, och hängt i diverse IRC och Rizon kanaler.

Det gäller att vara självkritiska, vi gjorde en del fel. Vi jobbade mycket på att få ett möte med Polen, något vi aldrig fick igenom till slut. Detta hade dock mycket med att göra att polackerna ville vänta till nästa mandat. Vi skulle ha varit ännu lite klarare vad vi ville när vi väl fick makten. Och när det kommer till välkomstmeddelandet, så borde vi ha tagit lite mer tid på oss innan vi la upp det.

Men det så blev jag blev jag förvånad när jag såg Ankans inlägg avslutningsartikel. I den så tolkar jag det att han målar upp en osann bild, där det verkar som om han fick ett presidentskap kastat i knäet som han inte ville ha. Men så var knappast fallet i verkligheten. Det är sant att han inte var med i själva planeringstadiet, men han jublade och var väldigt glad när han hörde vad som hade hänt och hyllade vad vi hade gjort. Han uttalade sig inte heller negativt någonstans om välkomstmeddelandet.

Nu får vi se vad ankan kommer göra. Om han menar allvar med att han även i fortsättnigen stödjer en socialistisk politik och fortfarande är klassmedveten, så borde han söka sig utomlands till några av våra systerpartier. Gör han det så finns det inte så mycket mer att säga än att lycka till och hoppas att det går bra. Stannar han i Sverige och går med i något av de borgliga partierna däremot så har han visat sig att han sålde ut sina ideal och mål för att han inte klarade att inte bli älskad av överklassglidare och rasistiska troll. Det ska bli intressant att se vilken väg han till slut tar.







Vilka av dessa kommer bli dina nya vänner Ankan?