Join the new world

Den svenska armén är som bekant på turne. Rapporter om våra stordåd har redan publicerats i internationell media. Så har också rapporterats om Indonesiens väldiga framfart, med ett rike som sträckte sig från södra Australien till den finska gränsen!

Nu har dock Northern Region övergått i rysk kontroll och kriget hamnat i något av ett dödläge.

Försvarsmakten har uppmanat soldaterna att publicera artiklar med krigskorrenspondens hem till Sverige, men ni ser ju själva utfallet av den uppmaningen. Vi ska vara glada över att de inte är lika blyga och tafatta när det gäller att kriga för är det något den svenska armén är bra på så är det just det!

Jag är riktigt stolt över den vilja att acceptera order och hjälpa varandra som finns i den svenska armén. Allt fler har förstått att det bästa sättet att få svar och hjälp är att fråga på Försvarsmaktens forum, snabbt är någon kollega framme och hjälper till!

Igår uppstod situationen att det bara fanns en front kvar att strid på för armén i Rumänien. Den fronten var mot Ungern. Det är då lätt att tro att soldaterna skulle hoppa in och bränna av sina strider där. Men som vi deklarerat ska vi inte strida mot Ungern och deras rätt att återta sina ursprungliga regioner.

Trots att detta mest uttryckts inför kriget och sen inte förrän ganska sent under den aktuella dagen så stred nästan inga svenskar mot Ungern utan de avstod hellre eller reste till USA. Diciplinerat och starkt!


Den svenska armén lyder alltid order, bara ordern är rätt..

Taktik och finurliga manövrer är allt vikitgare i dagens eRepublik krigsföring. 80% av av de senaste striderna har bara syftat till att få fienden att strida 'fel'. Att få fienden att strida på en oprioriterad front för att förlora resurser till den viktiga front som kanske inte öppnas förrän tidigt nästa morgon - om än under samma rRepulik dygn.

I tysk media har det spekulerats i om det skulle gå att 'få bort' den svenska armén från Sibirien genom att starta Resistance Wars i av Sverige ockuperade danska regioner. Precis som Rumäner avleder Indoneser genom att starta Resistance Wars i Australien.
De tyska artikelstrategerna är inte så skarptänkta för svaret på vad som skulle hända, ja rubriken löd 'What if..' är naturligtvis inte ett skit.
Svenskarna hemma i Sverige skulle banka ner det där Resistance kriget och tacka för gratis wellness och lite träning - muren skulle landa på vår sida med betryggande marginal.
Den svenska armén i Sibirien skulle möjligen hålla inne striderna lite men ingen skulle behöva åka hem - alltså skulle inga poäng avledas från de viktiga striderna.


Lättare att få elefanten att själv gå iväg än knuffa bort honom..

Vid tre tillfällen under veckan har det uppstått följande pedagogiskt krångliga situation:
Fienden (eller 'vi') har erövrat en region som den vill bli av med(!) till ursprungslandet för att på så sätt inte längre ha en gräns - och ge oss (eller fienden) möjlighet att anfalla.

I det första fallet erövrade Indonesien Northern Region..
http://picasaweb.google.de/eGobba/ERepublikMaps#5312292038167760434
Längst upp i vänstra hörnet.

..och startade därefter omedelbart ett Resistance War i den regionen när de erövrat den.

Många såg då den Indonesiska flaggan lysa rött på ena sidan och stred då på den andra. Trots att målet då för vår sidas del var att försöka behålla regionen hos Indonsien för att på så vis kunna anfalla samma region med en attack mot Indonesien och sedan få front mot den strategiskt värdefulla West Siberian Region.
Effekten av ett lyckat befrielsekrig skulle innebära att regionen blev rysk och Ryssland skulle då kunna försvara sig med sina Allianser.
Rumänerna skulle då inte bara strida mot Ryssland utan också mot Indonesien och militära stormakter som Iran, Brasilien och Italien.

I USA's krig mot Mexiko uppstod en snarlik situation och trots att det haglade ordrar som lö😛
In the Resistance war, hit the Red Button!


Så låg uppmärkasmheten någon annanstans.

De första timmarna stred över hälften av amerikanerna för att försvara sin erövrade region mot befrielsemakarna. De tryckte på den gröna knappen.

Att en välkänd amerikan startat befrielsekriget tycktes inte få dem att tveka att strida mot det, inte heller det faktum att den som gjort med poäng på 'den röda knappens sida' var en annan välkänd landsman. Nej, den sida som hade flaggan med stars and stripes på den sidan streds det på - trots att det haglade ordrar som sade något helt annat!

Syftet med detta befrielsekrig var att skära av Portugals framfart som med ett helt tåg av Alliansländer stormade fram. Med på släptåg hade de Brasilien, Tyskland, Schweiz, Indonesien, Iran och Chile.

Genom att med ett Resistance War överlämna regionen till Mexiko skulle Portugal med tillhörande tåg inte kunna storma vidare - får då skulle de inte längre ha någon front att anfalla. Amerikanernas taktik var rätt - men soldaternas förmåga att lyda order var det sämre med. Regionen förblev USA's och kunde därmed attackeras av Portugal & Co som nu kan fortsätta så långt de behagar och plocka region för region.
I teorin utgör de ett direkt hot mot hela USA.

Den svenska Armén är fantastiskt duktiga på att ha is i magen och invänta order och därefter följa givna direktiv. Vi är inte den militärmakt i eRepublik som kan göra mest poäng av alla - därför är det extra viktigt att vi fokuserar rätt!
En stor eRepubliknation vars stridskrafter kan göra 200 000 poäng men där befolkningen/soldaterna lägger 30% av sina strider fel bidrar ju i praktiken bara med 40 000 poäng och kan genast matchas av lite mindre länders arméer.

Jag hoppas att eSveriges medborgare kan bli lika duktiga som sin Armé på att följa order nästa gång vi strider som nation!

Ett anfall mot eSverige skulle kombineras med massor av artiklar i svensk media som uppmanar er att strida på ett visst ställe. De skulle påstå sig vara kongressen som talade eller vara en direkt order från Presidenten.
Strider skulle startas i av oss ockuperade reigioner - läs Danmark.

Strid inte utan att först tagit reda på VAR du ska strida, inte ens när det bara finns en strid att välja på.

Svenska Order utgår från denna tidning Försvaret, från Presidentens egna tidning eller inne på vårt forum Erepublik.se - ingen annan stans.

Innan jag avslutar vill jag rikta ett stort tack till alla soldater som hjälper varandra genom att ställa sina frågor på vårt forum på erepublik.se. Jag och de övriga befälhavarna kan inte hinna med att svara på enskilda PM om giftsförfrågningar, vapenutdelningar, enskilda odrar osv.

Ett lika stort tack till våra fantastiska medarbetare på Försvaret. Cupid som formligen kastar in nya rekryter, St00r, BetaMjau och Bertil Gurkvatten som räknar och administrerar utdelningar.

Ett tack till the Armory Corporation som sålt hundratals med vapen till verkligt patriotiska priser och dessutom delat ut dem på ett alldeles föredömligt sätt.
Även Hammarlund Foundation, Schyman Industries och War Never Changes har sålt stora mängder vapen till den svenska armén till patriotiska priser.

Alla föregare och arbetare i landet är viktiga och bidrar - ni är vårt Trosskompani!

Med hälsning och handslag
/Misho