I Diplomatins fotspår.

Day 1,897, 05:50 • Published in Sweden Sweden • by Wolf Henrich von Helldorf


Kvällen på dag 1896 stiger premiärminister Plams ut ur det eSvenska regeringsplanet som precis har landat på Krakow's internationella flygplats. Plams möts upp av svarttonade bilar som ska transportera premiärministern till de polska representanterna som han är här för att möta. Bilarna är tre stycken kolsvarta Volvo s80 som vittnar om att eSverige har haft stort inflytande i det här landets uppbyggnad. Det var inte länge sedan Sverige hjälpte Polen att få tillbaka alla sina regioner och kunna forma sig till den stormakt de är idag.

På plats i regeringsbyggnaden leds Plams in i ett mörkt konferensrum med ett stort ovalt bord med plats för säkert 30 stolar, men idag är det bara fyra. På den ena ändan står tre och på den andra står en ensam stol avsedd för Plams. Plams sätter sig på den ensamma stolen och betraktar det dokument som ligger framför honom på bordet, han tar en klunk vatten från det glas som står framme men innan han hunnit sätta ner glaset på bordet igen så stegar tre barska män i långa svarta skinnrockar in och tar plats vid bordets bortre kant.

Under ett par hektiska timmar så diskuteras det flitigt och den svenska premiärministern sätts under stor press från de polska representanterna, de vill se ett slut på de krig som Finland och Estland utkämpar så gott som dagligen mot varandra. Plams förklarar att vi är eSverige, vi kan inte ta ansvar för ett krig Finland under lång tid har utkämpat. Men så länge vi tillhör alliansen Asgard så tänker vi stå sida vid sida med våra bröder i öst.
Polen väljer nu att ställa ett utlimatum.
- Låt oss passera genom eSvenska gränser så att vi kan nå eFinland och få till ett slut på de krig som länge har gäckat våra puppets i baltikum annars tvingas vi till krig med även er.

Plams tror knappt sina öron av det han hör.
- Tror ni verkligen att vi skulle vända våra bröder i öst ryggen för att en stormakt försöker hota oss? Vi tänker inte låta er förtrycka det eFinska folket och de tusen sjöarnas land. Mina herrar kommer väl ihåg ert senaste försök när ni ville tvinga oss till en fred som icke var skälig. Ni fick återvända med svansen mellan benen

De polska representanterna sliter sig i håret.
-nu gör ni som vi säger Premiärminister Plams annars blir konsekvenserna stora för både dig och dina landsmän. Asgard är en liten fjuttig allians och ni har inget att sätta emot när vi väljer att skicka våra stora starka trupper.

Plams börjar svettas. Krig mot polen är inget han önskar ens sin värsta fiende och än mindre sitt eget land. Men stoltheten av att tillhöra en liten allians av brödraskap och lojalitet får honom att yttra de numera kända orden som fick mötet i polen att avslutas.
- I have come to a desition. F**k your idea, we fight for the brotherhood of ASGARD. HAIL ASGARD!




Det ni precis har läst är en sann historia om hur det gick till när ePolen försökte hota oss till underkastelse och förråda våra bröder i öst. Svaret Plams gav dem lär gå till historien. Vi är Asgard, vi tänker inte böja oss för större och starkare fiender oavsett vad. Vi kommer att kämpa tills vi inte längre har något kvar att kämpa med. Men även då så kommer vi att fortsätta slåss med våra bara händer till den dag vi åter står fria och stolta framför rosenbad i den kungliga huvudstaden Stockholm.

Asgard är inte tre nationer som kämpar för sin överlevnad var för sig, vi är ett folk under en fana som slåss för det vi tror på och ingen kan någonsin ta vår dröm i från oss.


Er Utrikesminister // Wolf Heinrich von Helldorf