Farväl, Purjo

Day 279, 10:55 • Published in Sweden Sweden • by Suspended

Nu kom det. Ögonblicket jag alltid vetat att det skulle komma. Djupt nere under marken, i en mörk förhörskammare stod nu Tulipap framför mig med två biffiga vakter, en på var sida om Purjolök Ops partiledare. Tulipap hade lagt märke till att jag inte längre skrek ”krig!” lika högt som de andra och istället visade intresse i att reformera partiet. Och nu ville han ta reda på varför. De hade riggat upp flertalet apparater som nästan såg utomjordiska ut runt omkring mig och en man i vit labbrock stod och kollade på en skärm som jag antog att det var en lögndetektor.


”Vad håller du på med, Harry?” Tulipap kollade nedlåtande mot mig när han började förhöret. ”Någonting säger mig att du inte längre stödjer partiet. Att du kanske har börjat tvivla på att kongressen behöver omogna spammers som inte gör något vettigt.”, sa han. Jag hade aldrig tränats att motstå lögndetektorer så jag visste att det inte var någon idé att ljuga. Lugnt tog jag upp mitt paket Camel, stoppade en cigarett i munnen och tände den. Ett bloss senare svarade jag. ”Du vet nog lika väl som mig att det här partiet inte har någon framtid. Ett mindre aktivt partiforum är svårt att hitta, jag lyckades, utan att vara alltför aktiv, bli en av de högst uppsatta i partiet på mindre än två veckor. Det säger väl ganska mycket om hur pass organiserade ni är.” Tulipap såg chockad ut när jag fortsatte. ”Jag tänkte att det kunde bli roligt att se om det skulle bli ett åtminstone aning seriöst parti av Purjo, partiet som inte riktigt hade tänkt längre än till de fyra bokstäverna som bildar ordet ”krig”. Men om man kollar på aktiviteten på forumen så är det två stycken som jag har sett någorlunda aktiva. Den ena är jag och den andra är du, Tulipap. Och jag är rädd att en av oss kommer att lämna partiet idag.”


Det tog ett tag innan Tulipap började prata. Han stod och såg när jag tog några bloss, han verkade fundera ut ett svar. Till slut sade han: ”Det har du rätt i, Harry, en av oss kommer inte vara kvar i partiet i slutet av dagen. En av oss kommer inte heller vara vid liv i slutet av dagen… Ricky! Travis! Skjut ho…” Han hann inte avsluta meningen innan min Magnum .44 (Q7, specialtillverkad av GreatWeapons) var riktad mot mannen som tydligen hette Travis. Jag avlossade ett skott och innan Travis hade fallit till marken hade även Ricky förlorat livet. Jag reste mig och gick fram till den obeväpnade Tulipap. ”Jag tänker inte döda dig idag, Tulipap. Jag tänker låta dig sakta se ditt parti falla i glömska och få färre och färre röster till kongressvalet. Det beror inte på att jag lämnar Purjo, partiet är ändå dömt till att sakta försvinna. Och när du ligger ner i rännstenen, utfattig, hungrig, kommer alla som någonsin har förlorat någon i de krig du förespråkar slita dig i stycken och detta kommer fortsätta i evigheter när du förenas med dina likar i Lucifers kammare.”


Där lämnade jag Purjolök Ops partiledare och gick in i en närliggande hiss, där jag slängde cigaretten. Jag åkte upp till markytan och vandrade ut ur Purjos högkvarter. Jag tänkte en ny Camel och oviss om min framtid gick jag mot staden i det orangea ljuset som kom från den stundade solnedgången. Jag visste att det skulle vara svårt att få respekt från Sveriges riktiga politiker i framtiden, men jag hade valt vägen själv och nu var jag beredd på att kämpa upp Sveriges kongress igen, för vilket parti det nu kan tänkas bli. Eller så lämnar jag Sverige och upptäcker världen ett tag, kanske slåss som legosoldat? Vem vet? Nu har jag iallfall fria vägar att vandra på. Farväl Tulipap, och farväl Purjo, vi kommer antagligen mötas igen någon gång.



// No translation, not that good in english, sorry
It's about me, Dirty Harry, kongressman for Purjolök Ops, leaving the party