Join the new world

Dag 5896 - Utah

Genom leriga skyttegravar trampar jag mig fram i jakten på min far. Vi slåss om vartannat och vi håller frontlinjen på plats. Mina bröder och systrar gör ett ypperligt jobb. Jag försöker dokumentera så gott jag kan mellan varven.

Jag försöker hålla moralen uppe genom samtal med mina kamrater och det är många skratt och stunder som hjälper oss att slappna av. Vi delar också många tysta minuter för de som inte kommer tillbaka. Många tårar som fälls och en hel del axlar som lånas som stöd. På något konstigt vis så finns det något fint i det stöd som delas mellan alla - oavsett pluton.

När slagfältet tystnar försöker jag dela en måltid med plutonen och se vad vi kan jobba på för att kunna göra bättre ifrån oss. Vi pratar med vår överbefälhavare som har fått ny information i hur vi kan slå mot fienden. Det innebär ofta hastiga omplaceringar för bästa möjliga strategiska övertag. Det är vardag och vi har blivit bättre på att tillgodose situationen. Erfarenheten klär oss!

Må du må väl,
Agnes Hedvig