Grande armèe de Neppoleon

Day 2,918, 10:17 • Published in Sweden Sweden • by Wolf Henrich von Helldorf



Natten hade äntligen börjat närma sig gryning när mannen slutligen funnit sitt mål på den ritt som startade utanför den avlägsna avdelningen på anstalt Oberlach. Målet var en enslig timmerstuga belägen långt ut i skogen vid ett litet vattenfall.

Mannen tog sig med nöd och näppe ned för den vita hingst han spenderat de senaste 7 timmarna på. Kroppen kändes trött, inte bara efter de år i fångenskap som tärt på honom, utan också för att han började bli till åren. En lång ritt som denna tar på krafterna när den görs i all hast utan tanke på återhämtning längs med vägen.
Men framme var han och lugnet började infinna sig.

Mannen öppnade dörren till stugan som hade stått orörd i många år och ett lager av dam täckte möblerna och golvet när han steg in. Mannen började med att få igång en eld i den öppna spis som utgjorde centrum utav stugan för att få upp lite värme. Han tog sedan fram en stor låda som var fanns under sängen och ställde fram den på bordet.



Innan han valde att öppna lådan gick han fram till ett av skåpen och tog fram en flaska sprit som han visste fanns där. Med tunga steg gick han sedan fram och slog sig ned på en stol intill. Med darrande händer kände han över locken på lådan.
Det gick en stund utan att mannen gjorde något mer än att sitta där och dra sina händer över locket som om att han smekte en jungfru som för första gången skulle förlora sin oskuld. Mannen var tvungen att ta sig en klunk från flaskan för att stoppa darrningarna i händerna och skapa modet att faktiskt öppna lådan.

I lådan låg hans gamla uniform. I finaste sammet och med broderier utav guld var uniformen storslagen, rent av magnifik, det syntes att den var sydd åt en kejsare. Mannen satt länge och betraktade uniformen och mindes de gånger han hade burit den med en sådan stolthet att han praktiskt taget kunde höra folkmassorna jubla från förr i den lilla stugan.



Efter en stund när stugan värmts upp till en riktigt behaglig temperatur och minnena från förr hade svalnat något så tog mannen fram ett ark. Med penna och bläck började han sedan författa ett brev.

Till den det berör.

Kejsaren är åter en fri man och han kallar ert stöd. Kampen mot orättvisor, byråkrati och feghet är återupptagen. Kejsaren kallar eder till sin Grande armèe, vi skall ena folket i vår stolta nation för att återigen göra folket fritt och nationen stor.

Signerat. Kejsar Neppoléon

När brevet var författad så vek Kejsaren ihop brevet och förslöt det med sigill innan han gick ut. Väl där fick han fatt i en duva och skickade ut den på sitt viktiga uppdrag...